Anna goes Buddy Holly...


Jag har under kvällen varit på musikalen "Buddy Holly" och haft så otroligt, fantastikst, underbart trevligt! Jag är en människa av musikalisk natur. Inte för att jag kan spela instrument eller sjunga bra på något sätt, men utan musik skulle jag inte kunna leva - helt enkelt. Buddy Holly går inte av för hackor.

Jag skulle kunna skriva om rasismen som fanns (och som, fortfarande finns) i USA och särskilt under Buddy Hollys era, då han sågs som en riktig utstickare som faktiskt vågade, ville och gillade att spela musiken, som då kallades för de "svartas". Lite som vår tids Eminem, om det kan hjälpa några på traven att förstå hur det var... Buddy Holly var från Texas, där de så kallade "rednecksen" inte skulle beblanda sig med några svarta, what so ever!

Buddy Holly stod upp för sin sak och vågade trotsa normen, som sa att han skulle misslyckas om han gick sin egen väg. Ack så fel de kunde ha! Tackar och bockar för att det alltid funnits människor som vågat gå sin egen väg. Det är alltid lika inspirerande att upptäcka alla dessa människor. 



Jag kunde, under kvällen, sjunga med i de allra flesta låtarna och det har jag att tacka mina föräldrar för. Framför allt min far, som spelade såna här gamla bitar för mig redan som barn. De fastnar! Vare sig om man vill det eller inte. Men detta är något jag vill hålla fast vid. Jag brukar alltid när jag är på konserter eller liknande få överväldigande känslor som sveper över mig - vilket även hände denna gång. Jag började dock inte gråta (som jag exempelvis gjort när REM och U2 spelat), men kände ändå en überlycka, som inte kan förklaras i ord. Jag antar att det var mina gamla minnen som gjorde sig påminda.

Jag och två av mina bröder brukade sjunga i baksätet på bilen, när vi var mindre. Så små att bröderna säkerligen inte minns detta. Pelle, som var en av bröderna som stämde högljutt in i körens "Oh Boy", när jag sjöng någon slags refräng, med väl valda och säkert egna, påhittade, engelska ord...

Music is for ever and ever, always and for ever, in my heart!


Kommentarer

Lämna gärna en kommentar!

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

E-mail (publiceras ej):


Blogg/Hemsida:


Kommentar:



bloglovin
Trackback
RSS 2.0